Ibland kränger livet.
Dagens datum, den 19:e april, är en sådan dag som för alltid har förändrat mitt hjärta. Idag är det ett år sedan min storebror Henric dog av en kraftig hjärnblödning. Helt oväntat. 36 år. Total chock.
Jag förundras ibland över hur livet bara går vidare. När man samtalar kring sorg och förluster så märker man snart att vi alla får vår beskärda del av motgångar. Jag har vid två tillfällen upplevt stor sorg. Jag tror att det gäller att våga närma sig sorgen. Det gör ont men är inte farligt. Det går att komma ut på andra sidan.
Min bror kommer alltid att ha ett alldeles eget rum i mitt hjärta och jag saknar honom enormt.
Ibland kränger livet. Det blir inte alltid som jag har tänkt mig. Verkligen inte alltid såsom jag önskar. Men bra ändå. Jag är glad över den egenskapen. Att jag med lätthet känner den. Tacksamheten.
2 kommentarer:
Kloka ord och så fint skrivet!
Stor kram ifrån mig
Fina tankar.
Man inser med jämna mellanrum att saker och ting inte betyder särskilt mycket om man inte har det viktigaste av allt. Hälsan.
Hoppas du får en fin dag. Storebror är säkert med er.
Kram Karin
Skicka en kommentar